Texten i sökbar form

På morgonen den 11 juli hade vädret mycket riktigt äntligen givit med sig. Det var visserligen svårbedömt och lovade inte alltför mycket, men flygbart var det, och tävlingsledningen tvekade inte att utlysa tävlingsdag. Distansflygning i förening med höjdflygning tydde orden som utlöste en samfälld suck av lättnad och fyra dagars ackumulerad energi i VM-lägret.

Man startade tidigt denna dag och beslöt sig för att ta ut allt vad som fanns av både sig själv, flygplan och väder. Först i väg var engelsmannen Forbes, som startade kl. 09.32. Sedan kom hans landsmän Welch och Mallett 09.45 resp. 09.50. En minut senare var Paul Mac Cready i luften, medan svenskarna dröjde något med sina starter.

Det blev en hård dag för de tävlande, och tävlingskartan från den femte dagen gör ett något förvirrat intryck. Till följd av de svaga och växlande vindarna kom flygarna att sprida ut sig över ett mycket stort område med sydligaste landningsplatsen SO Knäred i Halland, 326,2 km från Örebro, och den nordligaste NNW Sälen, 249,8 km från Örebro – åt andra hållet! De västligaste landningsplatserna låg i Halmstad och Trollhättan och de östligaste i Sala. I protokollet återfinns, förutom de redan nämnda, så pass skilda namn som Karlstad, Huskvarna, Lidköping etc.

Det var Paul Mac Cready som efter drygt åtta timmars flygning landade vid Knäred med en höjdvinst av 2 520 m. Därmed blev han återigen etappsegrare och befäste ytterligare sin position i täten.

Tvåa blev Maks Arbajter, Jugoslavien, som landade på Halmstadfältet, 319,3 km och hade 2 180 m höjdvinst, vilket renderade honom ytterligare avancemang uppåt i totala listan från 10:e till 8:e plats.

Tredje man i dagstävlingen blev "Pirat" Gehringer, Schweiz, som landade väster om Ljungby, 282,8 km och hade 2 460 m höjdvinst. Billy Nilsson kom på fjärde plats genom en flygning till söder om Ljungby, 287,9 km och 2 380 m höjdvinst. Han behöll därmed sin andraplats totalt efter Mac Cready, men dennes poängförsprång ökade från 11 till 24 poäng.

 

[Bilder: Överst: K. A. Rasmussen flög till Sälen femte tävlingsdagen och dokumenterade sig därmed som segelflyghistoriens första riktiga Norrlandsflygare. Han skulle snart få efterföljare. – Till höger: Max Schachenmann, Schweiz.]