Fisk-Flyg 1948

Dessa bilder kommer från Arne Tenglers negativsamling och har tillhandahållits av hans son Ulf.

Rolf Broberg: Mikael Forslund beskriver i sin bok "Katapultflygplanet S9 Hawker Osprey och flygplanskryssaren Gotland" bl.a. hur Firma Fisk-Flyg Liljedahl och Lindberg i Gällivare hämtar fisk från otillgängliga fjällsjöar med en gammal Hawker Osprey SE-AYR under 1947 och 1948. Pilot var först Erland "Flygarnisse" Nilsson, sedan Gösta Wickenbergh, och därefter flögs planet av okända piloter.

Men den siste piloten var Arne Tengler, vilket framgår nedan. Han flög bevisligen från 13 juli till 11 september 1948 och tog följande bilder under sin tid vid Fisk-Flyg. Han är själv med på några av bilderna. Dem fick han troligen hjälp av sin blivande hustru eller andra bekanta med att knäppa. Observera att Fisk-Flyg inte är samma som bröderna Lundkvists Fiskflyg som började sin flygverksamhet 1953 och som idag flyger helikopter.

Några av kommentarerna nedan kommer från Erik Åsell och Kjell Lindberg. Erik var färdmekaniker åt Gösta Wickenbergh när han flög Fisk-Flygs Osprey SE-AYR 1947, året före Tengler. Erik har nedtecknat minnen från den tiden som hans son låtit mig citera här. Kjell är son till Erling Lindberg som var en av delägarna i Fisk-Flyg. Kjell var bara 7-8 år vid den tiden, men bjuder gärna på det han ändå minns.

Yngve Norrvi: (Förkortat ur Yngve Norrvis bok "Kelatis sista resa" från 1955, utgiven under pseudonymen "Yen")

I ödemarkernas sjöar finns det gott om röding och sik. Men det är väglöst land, och det tar veckor att komma till fots dit. Och när man kommer fram har man ingen båt, inga träd att bygga en båt av, inga fiskeredskap och knappt med proviant. Och även om allt detta kunde ordnas så vore det ändå meningslöst, för det skulle inte gå att få med sig fisken därifrån.

Men med flyget går det. De små planen drar upp båtvirke, spik och verktyg, tält, fiskeredskap, utombordsmotorer, bensin till dem och proviant till männen som åker med av bara farten.

Och sedan kommer planen med jämna mellanrum, hämtar fisken och forslar ner den färsk och läcker till Luspen eller Gällivare. Där tar fiskhandlarna hand om den. Ibland kan den redan inom ett dygn säljas i Stockholm och ätas av någon som inte har en aning om vad denna fisk egentligen ställt till med av arbete och organisation.

Först i juli går isen upp på många av dessa högt belägna fjällsjöar. I september lägger den sig igen. Under ett par månader råder det en hektisk verksamhet ...

Arne Tengler och hans flygdagbok

SOR_B06

Arne Tengler i flygmundering.
Foto via Arne Tengler

Dagbok_AYR

Ur Arne Tenglers flygdagbok

Rolf Broberg: Till höger visas sista uppslaget i Arne Tenglers flygdagbok för 1948. Sista turen med Hawker Osprey SE-AYR gick den 11 september från Gällivare via Sávges Sauka, ca 5 km nordväst om Luspebryggan, till Staloluokta vid sjön Virihaure i Padjelanta och vidare till "Vast", vilket säkert avser den intilliggande sjön Vastenjaure, för att sluta halvvägs hem i Saltoluokta. (Skilj på Stalo och Salto!)

Troligen hämtade han först fiskare i Sauka sameläger som skulle upp till fiskesjöarna, lastade sedan fisk i Staloluokta och Vastenjaure och ämnade sig därefter genast tillbaka till Gällivare med fisken. Han kom dock bara till Saltoluokta. Det var kanske vädret som tvingade honom landa. Enligt uppgift missade hans mekaniker att stänga en pontonlucka efter den sedvanliga länspumpningen, varför den stormpinade sjön vattenfyllde ena pontonen under natten. Planet sjönk delvis, drogs senare upp på en strandbrink nedströms vid Jaurekaska, men fick aldrig flyga mer.

Arne Tengler har räknat samman flygtider och undertecknat längst ner i flygdagboken, och troligen ser man Erling Lindbergs namnteckning efter "Bestyrkes", under Fisk-Flygs stämpel.

Hjalmar Öberg: Jag bogserade Ospreyen med min motorbåt efter olyckan 1948. Ena pontonen hade sjunkit och ena vingparet gick i vattnet. Jag drog planet till Jaurekaska där det finns en strand med fin sandbank som planet kunde dras upp på. (Hjalmar Öberg vid ett telefonsamtal med Rolf B 2006. Han bodde på Björkudden vid Langas nedströms Saltoluokta.)

Lägre fjällområden

AA_B03

Foto: Arne Tengler

AW_A01

Foto: Arne Tengler

SOR_D10

Foto: Arne Tengler

AR_E08

Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Samma långe man som står på tredje bilden rör i kaffekoppen på den fjärde. Kan det vara Knut Liljedahl, en av Fisk-Flygs delägare? Han liknar mannen som lastar en roddbåt på planet nedan.

AR_E08

Kanske taget från sittbrunnen.
Foto: Arne Tengler

Flygplanet

AT_C04

Foto: Arne Tengler

SOR_B01

Foto: Arne Tengler

VIC_F10

Foto: Arne Tengler

VIC_F18

Foto: Arne Tengler

Lisbeth Kielatis: Mannen i kolt och skärmmössa på de två vänstra bilderna är Pava-Lars Kielatis. På första bilden syns även Sigga-Ristin Gruvvisare.

Rolf Broberg: Mannen i keps som är nedböjd på tre av bilderna bör vara Arnes färdmekaniker. På de två högra bilderna länspumpar han pontonerna, en syssla som man även ser honom göra på en del andra bilder. Det verkar behöva göras jämt och ständigt. De tre vänstra bilderna finns med i Forslunds bok "via Göthe Johansson". Kanske har Arne donerat papperskopior till Göthe, eller så har bilderna nått honom via mellanhänder. Mikael Forslund visste i alla fall inte vem som var fotograf.

AA_C05

Kanske Knut Liljedahl.
Foto: Arne Tengler

AA_B02

Tengler och kanske Liljedahl.
Foto via Arne Tengler

Kjell Lindberg: Fisk-Flyg skänkte eller möjligen lånade ut en del roddbåtar till samerna som hjälpmedel för fisket. Jag tror att mannen till höger på andra bilden är Knut Liljedahl.

Rolf Broberg: Arne Tengler står till vänster på andra bilden där de lastar på båten. Det måste vara väldigt farligt att frakta båtar på detta sätt. Båten förändrar säkert flygegenskaperna, och om den förskjuts under flygningen, kan dess stora ytor ge väldiga krafter som rodren inte förmår kompensera.

Erik Åsell: En gång 1947 skulle Gösta Wickenbergh och jag flyga masonitskivor och virke med Ospreyen för byggnation av fiskehytter. Trots att vi förankrade lasten noga mellan flottörerna, åstadkom den felaktiga luftströmmar mot höjd- och sidroder. Efter start gick planet lodrätt upp. Gösta lyckades kasta om och sätta planet på vattnet med en väldig duns. Att bara transportera brädor och plank gick bättre.

AR_B04

Foto: Arne Tengler

AW_A02

Foto: Arne Tengler

AR_A07

Foto: Arne Tengler

AN_B01

Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Några bilder på planet i fjällmiljö. På tredje bilden syns färdmekanikern som vanligt länspumpa pontonerna, och två personer sitter i den rymliga bakre sittbrunnen.

Erik Åsell: En gång 1947 hade Gösta Wickenbergh flugit sex samebarn till Sjaunia efter deras skolavslutning. Både de och jag själv rymdes samtidigt i den bakre sittbrunnen.

Fisket

AT_D03

Foto: Arne Tengler

AR_C04

Foto: Arne Tengler

AM_B13

Foto: Arne Tengler

SOR_I03

Foto: Arne Tengler

Erik Åsell: Första flygturen [med Wickenbergh 1947 för att hämta fisk] gick till Vastenjaure. De som fiskade här var Jonas Spik och några till. I regel kunde det vara upp till fyra båtlag med två personer i varje lag. När dom väl var i land, så skulle fisken rensas och sedan vägas med besman. Varje lag skulle nämligen ha betalt efter vikt. Vi stuvade in fisken i flottörerna, tog en stunds fikarast för att sedan flyga vidare till nästa sjö som var Sallojaur alldeles intill. Där väntade Jova Länta och hans syster Kati. Med lastutrymmena väl fyllda drog vi vidare hem till Gällivare.

Lisbeth Kielatis: Kvinnan i stickad kofta på andra bilden är Kati Länta. Mannen på tredje bilden som rensar fisk i lådan är min far Ivar Kielatis. Han syns även stående till vänster i första bilden.

Rolf Broberg: Den ljusklädda damen på de tre första bilderna kan vara Arnes blivande fru Kerstin från Boråstrakten som här fick en inblick i Arnes arbete. Lådorna användes nog mest för att hantera fisken på fiskeplatsen. Fisken stuvades sedan ner i planets pontoner för flygtransporten till Gällivare. Det skulle kunna förklara det eviga länspumpandet – utrymmena behövde kanske sköljas rena innan färsk fisk lastades i.

AR_B06

Arne Tengler sitter i mitten.
Foto via Arne Tengler

AR_E18

Foto: Arne Tengler

AR_E06

Foto: Arne Tengler

AT_B02

Fisken vägs med besman.
Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Fiskesäsongen med isfritt vatten är kort i de högt belägna fjällsjöarna. Snölegorna är en fristad från myggen. De får också tjänstgöra som kylskåp för fisken. Roddbåten blir vindskydd, kanske även nattlogi? På sista bilden vägs fisken upp med besman, precis som Erik Åsell beskriver ovan.

Hemmahamnen vid Gällivare

AR_A15

Fisk-Flygs hemmahamn.
Foto: Arne Tengler

AR_E15

Kontor och islager.
Foto: Arne Tengler

AR_E17

Foto: Arne Tengler

AR_E16

Erling Lindberg längst t.h.
Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Fisk-Flyg hade sin hemmahamn vid sjön Vassaraträsket, helt nära järnvägsstationen i Gällivare. Deras Moth SE-BFI, en Moth Trainer, hade havererat i Fjällåsen den 28 april, men ser ut att vara flygfärdig igen där den ligger uppdragen vid strandkanten på första bilden. På tredje och fjärde bilden syns både Hawker Osprey och lite av Mothen.

Kjell Lindberg: Mannen med stövlar längst till höger på sista bilden är min far Erling Lindberg. Innan han var med och startade Fisk-Flyg var han lagerchef på Konsumlagret som servade 2 eller 3 Konsumbutiker häruppe. Längst till vänster på samma bild står min storebror Bert med studentmössa på huvudet. De andra personerna känner jag inte igen.

Huset vid hemmahamnen byggdes för fiskflygverksamheten. Det restes nog 1947 när Wickenbergh var pilot. Jag vill minnas att högra halvan var full av is och sågspån. Det var kallt därinne! Man sågade is i sjön på vintern och förvarade därinne för att kunna krossa och lägga i fisklådorna. I vänstra delen hängdes flygoveraller. Där fanns också ett litet kontor där Erling Lindberg ofta satt och pratade i telefon. Bolaget hade en DKW skåpbil med en växelspak i form av en vev. Den användes för att köra lådorna med fisk den korta sträckan mellan hemmahamnen och järnvägsstationen i Gällivare. Huset byggdes ut lite för att rymma reservdelar, men det var strax innan Ospreyen sjönk och satte punkt för flygfisket. Då gick bolaget i konkurs.

Efter konkursen hade Knut Liljedahl huset. Då förvarade han en massa gamla bilar utanför. Han hade nog ett tiotal. Jag tror även han hade en isärplockad Moth inne i huset, med vingarna hängande i taket. Och det låg pontoner utanför på baksidan. Hans fru hade en kiosk i Gällivare, men Knut själv gjorde inget alls vad jag vet.

Den stora skorstenen som reser sig i bakgrunden tror jag tillhörde Gällivare gamla värmeverk.

AR_A15

Troligen Knut Liljedahl t.h.
Foto: Arne Tengler

Kjell Lindberg: Mannen till höger med flygoverall måste vara Knut Liljedahl. Jag blir mer och mer säker på det.

Några färgfoton

Rolf Broberg: Här är några suddiga färgfoton som ändå visar hur planet var målat och vilka färger folk hade på sina kläder.

FA_A22

Foto: Arne Tengler

FA_A13

Foto: Arne Tengler

FA_A16

Foto: Arne Tengler

FA_A17

Foto: Arne Tengler

FA_A08

Arne själv. Foto via Arne Tengler

FA_A21

Gravfölje vid Gällivare nya kyrka.
Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Sista bilden med begravningsföljet kan få några att tänka på titelberättelsen i Yngve Norrvis "Kelatis sista resa", där en Arne flyger en avliden medlem i släkten Kielatis till begravning i sin Seabee. Jag har fått frågor om Arne kan vara Arne Tengler, men det är det knappast. Det som Norrvi beskriver hände enligt en uppgift jag fått först 1951. Arne Tengler slutade med sjöflyg efter att Ospreyen sjönk i september 1948. Därefter flyttade han till Borås och senare till Örebro och bedrev rundflyg med Auster och Stinson på hjul eller skidor. Han har förmodligen aldrig flugit Seabee. Det gjorde däremot Arne Gundersen. Det bör ha varit han som var "Arne" i boken. Begravningen på Tenglers bild bör alltså gälla en annan person.

Flyget gjorde intryck

AR_B08

Foto: Arne Tengler

Rolf Broberg: Flyget förändrade livet i fjällen. Det har uppenbarligen gjort intryck på den här unge mannen. Men jag har ännu inte hittat någon i dessa trakter som minns just Arne Tengler. Jo, Gösta Wickenbergh, som flög Fisk-Flygs SE-AYR året innan men sedan startade eget fiskflyg i Kiruna, mindes att Arne Tengler efterträdde honom i Fisk-Flyg. Kjell Lindberg kände igen namnet för att det var så speciellt, men inte ansiktet. Men det måste finnas fler som minns. Jag önskar verkligen att ni som gör det ville höra av er till oss.

Dokumentets historik:
2011-07-05Erik Åsells son Lars ger oss tillstånd att publicera Eriks flygminnen från 1940-talet, helt eller delvis.
2011-07-07Ulf Tengler godkänner publicering av bilderna.
2011-07-14Lisbeth Kielatis godkänner publicering av sina kommentarer.
2011-07-25Kjell Lindberg godkänner publicering av sina kommentarer.
2011-07-25Bilderna publicerade.