Hangar för civilflyg i Örebro
Artikel i tidningen Flygning från våren 1940 återberättas här:
Under 1939 har det byggts en hangar för nio flygplan på Örebro Stads flygplats som ligger på södra Sjättedelsjorden. Arbetet har gjorts i byggnadskontorets regi och det har letts av byggnadschefen Albert. Hangaren har de invändiga fria måtten 22 m bredd, 18 m djup och 4,1 m höjd. 
Den nya hangaren i Örebro. T.h. ses Örebro Läns Automobil- och Flygklubbs Klemm 35. |
||||||||||
|
Rolf Broberg: "Byggnadschefen Albert" måste vara Edmar Albert som var medlem i klubbens motorflygsektion åtminstone 1947-1949 enligt de av klubbens matriklar som vi har tillgång till. Där anges han ha yrkena byggnadschef och major. Boken "Porträttgalleri från Närke" från 1939 visar ett porträtt och ett par korta uppgifter om honom. Det större planet i hangaren ser ut som en Junkers W 34. År 1940 fanns bara en sådan maskin i det svenska civilregistret, nämligen ABA:s "Västergötland" SE-AEH. Det omregistrerades 1940-04-26 till SE-AKI och såldes till N E Leander, Stockholm, som använde planet för kurirtrafik till Norge. Vid ett sådant uppdrag kan det mycket väl ha gjort en paus i Örebro för övernattning, dåligt väder eller behov av service. Å andra sidan evakuerades flygvapnets första reservflygskola huvudstupa från Ljungbyhed till Örebro när Tyskland invaderade Danmark och Norge den 9 april. Det är inte troligt att Gustavsvikshangaren var så tom och fridfull när flygskolan väl hade anlänt. Dessutom lär flygvapnet ha rekvirerat örebroklubbens Klemm redan i december 1939. Bilden borde nog därför vara tagen före 9 april, kanske redan på hösten 1939. Då tillhörde Junkersmaskinen ABA. SFF:s civilregister beskriver både SE-AEH, SE-AKI och örebroklemmen SE-AIG. |
||||||||||
|
Hangarens sidoväggar består av 30 cm tjock armerad betong som är gjuten från frostfritt djup och upp till 2,8 m höjd över mark. I de punkter där sidoväggarna bär upp hangarens två mellersta bågformade takstolar finns invändiga stödpelare (kontreforer) sammangjutna med väggen, och även utvändiga strävpelare. Själva upplagsytorna för takstolarna utgörs av betongplattor om 3,5x1,5x0,4 m. Motstående stödpelare är förbundna med dragstag av 3/25 som är ingjutna i hangarens betonggolv. Hela taket vilar på fyra stora takstolar i limmat trä, placerade med ett centrumavstånd av 6 m från varandra. De tre främre takstolarna har I-sektion medan den bakre bara har en böjd överliggare som vilar på vertikala stolpar, även de av limmat trä. Bågarnas horisontella, isärpressande krafter tas helt och hållet upp av sidoväggarnas strävpelare. Därigenom behövs inga som helst stag inne i byggnadens. Taket består av ett lager entums spåntade brädor och är täckt med underhållsfri papp. Det vilar på dubbla 3"x7" åsar (med "åsar" avses antagligen alla bjälkarna som går över de fyra takstolarna). Några särskilda vindskivor vid takkanterna har inte behövts i denna konstruktion. Ovanför hangaröppningen löper en horisontell limmad träbalk, en s.k. vindbalk, där portarnas styrskenor av L-järn är fästade. Balken bärs upp av takstolen med lodräta hängstolpar som också är av limmat trä. Den överför portgavelns vindtryck till takskivan. Hangaren har fyra portar, varav två kan skjutas åt höger och två åt vänster. De L-formade styrskenorna ovanför portarna fortsätter förbi sidoväggarna till en fristående bock på var sida om hangaren. Tröskeln består av en betongbalk i markplanet med två 4,5 kilos räls som portarna rullar på. |
||||||||||
|
Rolf Broberg: Portarna öppnades och stängdes genom att skjutas för hand. De var kopplade i par så att att man alltid bara behövde skjuta på porten närmast mitten för att öppna en sida. Den löpte utanför nästa port tills den blev helt täckt. Därefter följdes portarna åt till fullt öppet läge. |
||||||||||
|
Varje port är uppbyggd kring en ram av fasonjärn med diagonalstag av rundjärn. Den har infällda spikreglar av trä för infästning av 3,5 mm härdad masonite som klär in porten på både utsida och insida. Porten står på två kullagrade flänshjul som löper i hangartröskelns räls. I överkanten finns två styrrullar med kullager som rullar mot den L-formade styrskenan. Bakväggen består precis som taket av entums spåntade brädor. De sitter på reglar som i sin tur spikats i gavelstommen av limmat trä. Mitt i bakväggen finns en dörr. Det sitter en rad fönster på framsidan ovanför hangarportens balk och en annan rad i bakväggen. 
Hangarritningar: Portgavel, bakgavel, sidofasad, planritning, tvärsektion och längssektion. Såväl takstolar som gavelkonstruktioner har beräknats och tillverkats av A.-B. Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda. Göran Bergwall signerade originalartikeln. |
||||||||||
|
Se även:
|
||||||||||
|
|
||||||||||
