En riktig flygtur med Örebro-Klemmen SE-AIGEtt av flygplanen på Gustavsviksfältet var en gammal Klemm 35 som ägdes av Andersson och Andersson. Planet var tvåfärgat i brunt och beige och hade registreringen SE-AIG. Det var stabilt, och speciellt den yngre Andersson flög en del "konstflyg" med det. Söndagen den 19 mars 1961 erbjöds jag en flygtur av en av herrarna Andersson, vilket jag naturligtvis inte tackade nej till. Jag var mycket stolt när jag gick från hangaren ut till planet som stod på gräset framför klubblokalen. Jag hade nämligen flygarhuva och en stor fallskärm dinglande i knävecken. Klemmen hade två öppna sittbrunnar och passageraren skulle sitta i den främre. Det fanns ingen riktig stol i planet, utan en konstruktion där man hade fallskärmen som sittdyna. Andersson såg till att jag var väl fastspänd. Efter några svängar över stan bar det ut över Närkesslätten där Andersson förmodligen försökte få mig flygsjuk. Det blev alla möjliga konster med looping och annat. Allt gick bra tills han lade Klemmen i ryggläge och flög så en god stund. Det fanns alltså inget annat än luft mellan mig och min hembygd långt där nere. På insidan av sittbrunnen finns det en hel del järnrör och jag minns att jag klamrade mig fast vid dem för brinnande livet. Visserligen höll säkerhetsbältet mig kvar, men hur hårt man än spänner det så lättar man ändå från sitsen när man hänger upp och ner. Jag hade ju fallskärmen om jag skulle trilla ur, men trygghetskänslan ville trots det inte infinna sig. Allt slutade dock väl, och när vi så småningom landade igen och taxade fram till gräset framför klubbhuset, minns jag att jag behövde lite hjälp för att kliva ur planet. Jag tackade Andersson för flygturen där jag stod på vingliga ben, innan jag tog mig bort till hangaren för att lämna tillbaka fallskärmen. Det blev en flygtur som jag sent ska glömma.
|
||||||||||||||||
|