Kommentarer till publika bilder

I min forskning om hur omgivningarna till Gustavsviks dåvarande flygfält såg ut har jag studerat många bilder som är publicerade på nätet. De två viktigaste källorna har då varit Örebro Stadsarkivs bildarkiv på nätet och Örebro läns digitala museum. Där anges ibland uppgifter som jag vill kommentera eller ifrågasätta. Det är inte konstigt att jag med specialisering på just dessa platser där jag har lokalkännedom och stort intresse kan upptäcka detaljer som en person som måste ta emot tusentals bilder inte hunnit överväga.

Ifrågasättanden kräver underbyggda resonemang, vilket jag redovisar här. Jag ska också försöka anmäla mina rön till den som publicerar bilden med hänvisning till redovisningen nedan. Läsare som har egna minnen eller synpunkter om det som avhandlas här är mycket välkomna att höra av sig. Det finns alltid utrymme för förbättringar.

Denna artikel hör i första hand ihop med mina artiklar om Gustavsviks scenografi, på vars huvudsida det finns länkar till alla artikeldelar.

Tre olika stenhanteringsplatser blandas samman

(Anmälan skickad till Örebro läns digitala museum 2022-02-05. De meddelade 2022-02-16 att de tänkte kolla upp ortsangivelserna.)

Vid dåvarande korsningen mellan Sörbyvägen och Pålsbodabanan fanns på 1950- och 1960-talen en stenkross som syns på flera bilder både från Örebro Stadsarkiv och Örebro läns museum. Idag på 2020-talet är det bara en gräs- och trädbeklädd kulle 100 m strax öster om Kumminvägens södra vändplats.

När jag i februari 2022 sökte på ”stenkross” i Örebro läns digitala museum, fick jag 18 träffar. Alla bilderna var svartvita och tagna av Knut Borg på 1950-talet. Men när jag granskar bilderna ser jag att de föreställer tre distinkt olika platser.

Först ger jag en orientering om området kring Sörbys stenkross som det såg ut från Sörbybackens topp på 1960-talet. Vi tittar alltså norrut mot Örebro:

Vi noterar att stenkrossen i Sörby bildar en kulle mitt ute på den omgivande åkermarken. Ett fåtal träd syns på krossens nordvästra sida. Sörby gårds lilla skogsdunge och ekonomibyggnader ligger ett stycke längre bort mot staden. Sörbykrossen har inga lastkranar, inget timmerupplag, ingen kaj, inga farbara vatten och anläggningen ligger inte i någon djup grop. Det framgår hur anläggningens byggnader är placerade.

De 18 bilderna i Örebro läns digitala museum som sägs visa ”Stenkrossen, Nilsson & Westberg” i Sörby, föreställer tre distinkt olika platser. Jag kallar dem Sörbykrossen, Lastkajen och Gropen. Var lastkajen och gropen låg har jag ingen aning om, men de fanns inte i Sörby. Här är typbilder och karakteristika för var och en av de tre platserna:

Sörbykrossen:

På Sörbykrossen fanns en hög och smal byggnad som stod på fyra par symmetriskt fördelade betongpålar. Ett vridbart transportband löpte på en halvcirkelrund skena, inte på gummihjul. Det utgick direkt från byggnaden. Det fanns även två transportband på byggnadens andra sida. Pålsbodabanan passerade nära (till höger och bortåt). En lång ladugård som var vit i sin södra halva syntes längre bort åt öster. Den tillhörde Nedre Tybble gård.

Jag har kommit fram till att 9 av de 18 bilderna verkligen är från Sörbykrossen. De anges alla vara tagna 1954 och de passar in i omgivningen och med varandra. De räknas inte upp här, men nedan anger jag vilka bilder som jag anser istället är från lastkajen respektive gropen, och varför.

Lastkajen:

På Lastkajen fanns en linbana som gick in i en träbyggnad som bars upp på annat sätt än med fyra par symmetriskt fördelade betongpålar. Bredvid fanns ett transportband i två delar med en stor tratt över första delen och andra delen svängbar på gummihjul, inte på en halvcirkelrund skena. Transportbanden var inte kopplade till byggnaden. Vidare fanns ett timmerupplag, en lastkran och en kaj där lastbåtar förtöjde. Intill byggnaden stod en hög mast med strålkastare mot själva kajen. Marken var mycket slät, inte grov och stenig.

De bilder som visar lastkajen är OLM-91-102-4434, 35, 36, 37, 38. Den stora lastkranen och lastbåten bakom timret syns tydligast på bild OLM-91-102-4437. Där ser man även en buffert till en järnvägsvagn i förgrunden, troligen hörande till en godsvagn som skulle lastas. Det är något annat än en passerande järnvägslinje utan stickspår. Linbanan syns tydligast på bild OLM-91-102-4435. Alla bilderna från lastkajen anges vara tagna 1950, fyra år innan bilderna från Sörbykrossen.

Gropen:

I Gropen syntes en trädkantad marklinje högt över anläggningens ganska korta träbyggnad. Byggnaden hade ett tak som sluttade brantare än på Sörbykrossen och Lastkajen. Den stod inte på fyra par betongpålar utan på tre par träpålar med betongfot. Ett ensamt fast transportband gick från en lägre del av maskineriet till träbyggnaden. Marken var grov och stenig.

De bilder som visar Gropen är OLM-91-102-4439, 12365, 12371, 12372. Den lägre delen av maskineriet syns bäst på den första av dessa. Tre av de fyra bilderna anges vara tagna 1954, samma år som bilderna från Sörbykrossen. Men den första bilden 4439 anges vara tagen 1950. Det är konstigt då motivet ser ut att vara taget bara sekunder ifrån bild 12365. En man på en plattform böjer sig ner i nästan samma pose på samma plats i båda bilderna. Vinkel och ljus är detsamma.

Fel spårvinkel i teckning av vaddfabriken

(Örebrobilders webbplats informerad 2022-02-14. Fick svar med medhåll följande dag.)

På webbplatsen Örebrobilder berättas intressant historia om Örebro- Vadd & Yllefabrik. Den låg i korsningen mellan dagens Hemmasvägen och Studievägen och kunde synas på håll från flygfältets terminalområde. Webbplatsen visar också en teckning av fabriken från 1948:

I bildens övre vänstra del syns ett tåg som går på den smalspåriga Pålsbodabanan. Längs banan finns stolpar. Pålsbodabanan var inte elektrifierad, utan stolparna höll ledningar av annat slag.

Men det är något lurt med banans vinkel i förhållande till vaddfabriken. Den ser ut att gå parallellt med fabrikens kortsida. I själva verket borde den snarare gå parallellt med en linje från fabrikens närmaste hörn och genom dess skorsten som sticker upp mitt på den bortre långsidan. På Lantmäteriets flygfoto från ca 1960 har jag markerat fabriksbyggnaden med en röd ruta och ritat ut denna siktlinje:

Det är uppenbart att banan i verkligheten snarare gick i samma riktning som den röda pilen än som fabrikens kortsida. På teckningen finns en annan, diffusare linje på slätten rakt ovanför tåget. Den stämmer mycket bättre med hur Pålsbodabanan gick. Kanske valde tecknaren medvetet en annan vinkel för banan så att själva tåget skulle synas bättre.

Rakt bakom skorstenen i teckningen finns ett torn som bör vara Södra vattentornet. Det läget stämmer bra med pilens riktning. Om man tar hänsyn till att villaområdet säkert har växt mellan teckningens 1948 och fotos ca 1960 så är det troliga att det är vinkeln på Pålsbodabanan som är felritad.