Gustavsviks scenografi

Var låg Gustavsviks flygfält? Hur såg det ut där? Vilka byggnader fanns och vad användes de till? Vilka landmärken syntes i omgivningarna? Hur har allt detta förändrats med tiden? Kan man plats- och tidsbestämma foton från Gustavsvik med hjälp av sådana nycklar?

Jag ska här försöka sammanställa information om detta, dels genom mina egna minnen från 1960-talet, dels genom fotografier och gamla kartor över flygplatsen och dels genom diverse material om Örebro och dess historia. Arbetet kommer att ta tid. Men nu har det i alla fall börjat.

Flygfältets läge

På denna karta från 2019 är flygfältet och några viktiga byggnader och anläggningar markerade så som de låg på 1960-talet. Vissa namn och förkortningar har en punkt för att markera deras läge lite mera exakt.

Örebrokarta med flygfältet inlagt

Flygfältets läge på 1960-talet på en karta från 2019.
Inlagda förkortningar förklaras nedan. Namnet Hjortsbergstorpsgläntan är påhittat av mig.
Grundkarta: © OpenStreetMaps bidragsgivare, se dess upphovsrätt.

Klicka upp kartan för att se fler detaljer. Flygfältsgränser har tagits från topografisk karta 1961, terminalområdets byggnader från flygfältskarta 1958, travbana från flygfältskarta 1949 och Ekängs gård från flygfältskarta 1939.

Förkortningar på kartan inom det jag kallar terminalområdet:

Vb = Vaktbostaden för fältvakten
H = Hangaren (vars byggnad fortfarande finns kvar 2019 i omvandlat skick)
P = Plattan för uppställning av flygplan
K = Klubblokalen med serveringen
G = Minigolfbanan
T = Vind-T:et
To = ”Tornet”, den stuga som användes som kontrolltorn
Ta = Tankstationen

Terminalområde, närområde och skyline

Det lilla område där hangaren, klubblokalen, tornet mm låg kallar jag terminalområdet. Här försöker jag med tiden samla ihop en så detaljerad beskrivning som möjligt av alla byggnaderna, hur de såg ut, deras användningsområden, när de tillkom och försvann, och i vissa fall hur de flyttats runt. I detta område vill vi kunna känna igen byggnaderna från olika håll.

Området närmast utanför terminalområdet kallar jag närområdet. Här finns t.ex. de platser som är markerade på kartan ovan med hela namn. Man behöver bara veta hur de ser ut från flygfältet och när de tillkom eller försvann för att kunna ta hjälp av dem vid läges- och tidsbestämning av foton. Dessutom kan det kanske vara historiskt intressant att veta något om dem som sådana. I närområdet ingår också själva flygfältets utsträckning. Det förändrades rejält på 1940-talet.

Längre bort mot horisonten finns vissa framträdande byggnader eller formationer som också är viktiga för igenkänning och orientering av fotografier. Detta område kallar jag skyline.

Vedertagna eller egna namn

Jag försöker använda vedertagna namn så långt jag kan. Ibland kanske det finns flera namn. Då försöker jag hålla mig till ett för att underlätta syftningen. Känner jag inte till något vedertaget namn, måste jag hitta på ett eget för att kunna tala om objektet. I en katalog över objekt anger jag bl.a. hur jag valt namn för vart och ett. I texter försöker jag också någonstans peka ut de namn jag hittat på själv för att inte lura någon att tro att de är vedertagna. Oftast skriver jag då ”Av mig påhittade namn: xxx, yyy, zzz”.

Terminalområdet

Terminalområdet kräver en noggrann beskrivning, inte minst för att foton på flygplan och annat där någon av områdets byggnader skymtar ska kunna platsbestämmas och i viss mån även tidsbestämmas. Låt oss börja med en kort överblick. Här är en flygbild från ca 1979 där stora delar av terminalområdet syns:

Terminalområdet ca 1979

Terminalområdet mot norr, sett ca 1979 genom höger sidoruta på Arne Tenglers Stinson
SE-BCK. Klubblokalen med serveringen ligger utanför bild t.h. om minigolfen.
Foto: Arne Svensson. Se Flygbilder från Gustavsvik 1950

Vid Segelflygs-VM 1950 såg terminalområdet ut så här:

Terminalområdet 1950

Terminalområdet mot nordost 1950. Ks=Kråkslottet. S=Segelflygshangaren.
A-F=Aero-Frabhs barack, alltid svår att se. Bortom pappersbruket syns Hjälmaren.
Foto: Åke Ahlstrand, ur bild A33.

Av mig påhittade namn: Garagelängan, Förrådet, Utvägen, T-skjulet, Gamla Stenbackevägen, Kråkslottet, Raststugan.

Man ser att ett antal saker har förändrats mellan 1950 och 1979. De tydligaste förändringarna är från vänster till höger:

• Det gamla kråkslottet bakom vaktbostaden har förvunnit.
• Den lilla raststugan intill segelflygshangaren har försvunnit.
• Gamla Stenbackevägens fortsättning förbi vind-T:et har växt igen.
• Tornet har bytt från mörk till ljus fasad och fått ett rött burspråk i SO-hörnet.
• Tankstationen har gått från provisorium till bensinpump och tankbilsgarage.
• Taxibanan och plattan har anlagts och klubblokalen därför flyttats.

Och här en bild mot söder på 1960-talet. Klubblokalen som 1950 låg ungefär där SE-EKA står, ligger nu på andra sidan Utvägens slut och inrymmer även en servering. Precis väster om klubblokalen ligger nu en minigolfbana bakom en rad med små träd.

SE-EKA på plattan

Vy mot söder vid mitten av 1960-talet. Nu finns plattan och taxibanan, och klubblokalen
har fått en servering och ligger på sin slutliga plats. Bakom flaggstängerna anas i fjärran
Bondsättersvägen som går mot Kullens träddunge. Vägen heter numera Stenbackevägen.
Foto: Lars Erik Ingerloo.

Olika områden och utveckling i tiden

Här tänker jag länka till beskrivningar av olika områden och hur scenografin förändrats under olika tidsperioder. Tre beskrivningar är klara:

Gustavsviks scenografi åren 1934-1940
Södra närområdet
Bakgrund (Fördjupningar i vissa detaljer)
Kommentarer till publika bilder (T.ex. fel och brister i dessa källor)
• ...

 

Dokumentets historik:
2020-01-09Publicerad.
2020-01-26Texter i bilder förtydligade.
2020-01-28Länk till perioden 1934-1940 inlagd.
2021-01-10Hjortsbergsgläntan omdöpt till Hjortsbergstorpsgläntan.
2021-01-23Länk till artiklarna Södra närområdet och Bakgrund inlagda.
2022-02-05Länk till Kommentarer till publika bilder inlagd.