Bakgrund: Gustavsviks scenografi

Detta är bakgrundstexter till artiklarna om Gustavsviks scenografi som har ett antal länkar till enskilda avsnitt här för att erbjuda djupare resonemang och beskrivningar av vissa källors innehåll för den intresserade. Alla artikeldelar om Gustavsviks scenografi nås från dess huvudsida.

 

Ahrenberg 1937 eller 1938?

På Örebro Läns Museum finns en 54 sek lång film daterad 1937 där Ahrenbergs Fokker F VIIa SE-AGH landar, startar och sedan åter landar på Gustavsviksfältet. Den enda landningen som vi vet att Ahrenberg gjorde 1937 var vid flygklubbens flygtur till Bromma söndagen den 5 september. Den skedde på dispens tre månader innan fältet blev godkänt för användning.

Nerikes Allehanda skrev måndagen den 6 september att Gustavsviksfältet fått sin inofficiella invigning den 5 september när kapten Ahrenberg hade lyft strax före kl 8 på morgonen med följande morgonpigga passagerare från Gustavsvik:

• Godsägare [Theodor Wright] Dieden
• Greve Bengt Mörner
• Stadsarkitekt Georg Arn
• Fabrikör A[rvid] Gullberg
• Disponent Torsten Orrvik
• Grosshandlare G Byhlén
• Grosshandlare Sehlin (köpman Emil Selin finns med i flygklubbens matrikel)
• Banktjänsteman Knut Persson
• Journalist Sture Larsson

Fyra saker får mig att undra om filmen istället kan vara tagen vid någon av Ahrenbergs många rundflygningar våren 1938:

1: Det ser ut som om minst tre damer kliver på planet vid 0:09…0:15 i filmen. Men det var bara herrar som följde med på resan till Bromma. Grosshandlare G Byhlén kunde teoretiskt vara kvinna, men vid den tiden var kvinnliga grosshandlare ovanligt. De kvinnliga passagerarna i filmen talar för att den visar en lokal rundflygning. Vi vet att Ahrenberg gjorde många sådana uppstigningar på våren 1938.

2: Museets rubrik för filmen är ”Ahrenbergsflyg rundflyger från Örebro flygfält”. Någon rundflygning 1937 känner jag inte till. Det borde inte ha fått förekomma förrän fältet blev godkänt för användning i december 1937.

3: Filmen visar att planet taxar in två gånger. Om det 1937 bara kom för att flyga klubbmedlemmar till Bromma, borde det bara taxa in en gång.

4: Vid andra intaxningen ser man även ett biplan vars motor dras igång vid 0:50…0:54. Om det bara var Ahrenberg som fick dispens att landa redan i september 1937, förväntar vi oss inga andra plan på fältet vid Ahrenbergs besök.

Ett biplan dras igång

Ett biplan dras igång när Ahrenberg taxar in andra gången.
Foto: Anders Höjertz via Örebro Läns Museum, film OLM-F-2018-4-4 vid 0:50.

Det går möjligen att argumentera emot detta:

• Kanske gjorde Ahrenberg ändå rundflygningar i samband med sitt Örebrobesök 1937. Han var ju känd över hela landet som rundflygare. Det skulle förklara att man ser mer än en landning och samtidigt öppna möjligheten för kvinnliga passagerare i filmen. Men i så fall måste han ha landat redan dagen innan för att hinna rundflyga. Då borde det ha nämnts i pressen, det borde ha funnits en annons och hans ”inofficiella invigning” borde ha daterats till den 4 september. Jag har kollat Nerikes Allehanda och Örebro Dagblad 2-6 sep. Där står om flygresan till Bromma men ingenting om rundflygning. Örebro Dagblad skriver dessutom att Ahrenberg anlände först på söndagsmorgonen.

• Möjligen var det fler än Ahrenberg som fick dispens att landa premiärdagen. Det kan t.o.m. ha varit någon med koppling till Ahrenberg som mötte upp med ett biplan vid detta speciella tillfälle. Men för mig verkar det lite långsökt.

• Kan Ahrenberg ha gjort rundflygningar när fältet öppnades i december 1937? Var filmen i så fall inspelad i december? Man ser dock ingen tendens till vinterlandskap i filmen. Folk är inte heller vinterklädda.

Min slutsats är att filmen troligen är från någon av Ahrenbergs alla rundflygningar under våren 1938 och inte från 1937.

 

Erik Larssons bilder från 1938

På Örebro Stadsarkiv finns två intressanta bilder från 1938 som är tagna från Hjortsbergstorpstrakten mot flygfältet. Bilderna nedan kan klickas upp i full storlek. De kan också hittas på Örebro stadsarkivs bildarkiv där man kan söka på deras bildnummer. Jag beskriver här hur jag kommit fram till varifrån de är tagna och vad man ser på dem.

Erik Larssons bild

Bild ELB-0535
Mot NNV med flygfältet och Örebro.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Erik Larsson

Erik Larssons bild

Bild ELB-0534
Rakt mot norr med en grusväg till Örebro.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Erik Larsson

Bild ELB-0535 är tagen åt NNV över det nya flygfältet, och när man förstorar kan man skönja det som jag kallar terminalområdet. Bild ELB-0534 är tagen rakt mot norr med en grusväg som går in mot staden. Den liggande stören visar att bilderna är tagna från samma plats. För en örebroare är det lätt att tro att vägen är Sörbyvägen med Sörbybackens skidbacke bakom fotografen. Men därifrån skulle Södra vattentornet ha synts ett gott stycke till höger om Stora Backa. Följande mätning påvisar en annan kameraposition och en annan gammal grusväg.

Vy mot terminalområdet

Detalj i bild ELB-0535 med gröna pekpinnar till några objekt, och röda markeringar
som bildar en avståndsprofil för överföring av deras relativa avstånd till kartan nedan.

Rekonstruktion av vy på karta

Bestämning av fotografens plats på topografisk karta 1961
kombinerad med flygfältskarta 1940. Metoden beskrivs nedan.

Kartan är topografisk karta från 1961 med inlägg i grått från flygfältskarta 1940 för att få med gamla vägar, flygfältsgränser och några gårdsnamn. En brun linje markerar en vägförbindelse som framgår av flygdagskarta 1939

De objekt som identifierats och utpekats i fotot ovan har markerats med blå trianglar, och kamerapositionen med en röd triangel. Mellan dem går blå strålar. Genom att flytta runt kameratriangeln kommer de inbördes avstånden mellan strålarna att variera. I det läge som visas på kartan stämmer strålarna bra med den röda avståndsprofilen som är hämtad från fotot ovan.

Metoden är känslig för förflyttningar i sidled eftersom avlägsna objekt då kommer att få andra lägen i förhållande till mera närliggande. Flyttar man t.ex. kamerapositionen österut kommer vattentornet att synas på andra sidan om Stora Backa. Däremot är metoden ganska okänslig för förflyttningar i djupled. Men eftersom fotografen enligt bild ELB-0534 står invid en väg och det inte syns några korsande vägar i närheten, bör även läget i nord-sydlig riktning vara ganska välbestämt. Platsen är det som idag (2020) är norra ändan av Golfbanevägen.

De markerade objekten är Stenbackens gård, Södra vattentornet, Stora Backa mangårdsbyggnad, dess ladugård samt Avos. Den noggranne ser att mina markeringar av Södra vattentornet och Stora Backa mangårdsbyggnad inte pekar exakt på sina objekt på 1940 års karta. De är justerade för senare kartor som jag bedömer som mer exakta.

När det gäller Avos är östra gaveln synlig och utpekad i fotot. Avos har sedan dess byggts ut längre åt öster. Därför pekar den blå triangeln på kartan inte på det som är östra ändan på topografisk karta 1961.

Flygklubben byggde segelflygshangaren 1938 för att förvara sitt första glidflygplan, en Anfänger II. Det var säkert själva terminalområdets första byggnad, men det är inte säkert att segelflygshangaren fanns när denna bild togs. Den borde ligga rakt under ”sö” vid pekpinnen för Södra vattentornet, men jag kan inte se något som skulle kunna vara den. När den var ny var den omålad och trävit, och det var den fortfarande på våren 1940. Den borde därför lysa mot träddungens mörka bakgrund.

 

Dokumentets historik:
2020-01-09Beskrivning av min mätning av fotoposition för ELB-0535 sant kommentarsförslag till Örebro Stadsarkiv.
2020-01-28Publicerad.