Flygskola i Nordmaling 1947

Artikel i tidningen "Flyg" 1947 nr 14 sid 8, 9 och 27, signerad Lars Braw. Numret är daterat 10-23 juli, så reportaget gjordes troligen i juni. Av upphovsrättsskäl kan vi inte visa eller skriva av tidningsartiklar exakt utan tillstånd. Men vi kan återberätta innehåll och visa bilder som är tagna före 1969.

 

30 köpte flygplan i samhälle på 600 själar

Nordmalings flygfält ligger någonstans mellan Örnsköldsvik och Umeå, strax norr om gränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Mitt i det oändliga norrländska skogslandskapet dyker flygfältet oväntat upp som en oas. Ett par kilometer därifrån finns Nordmalings samhälle med 600 invånare.

Nordmalings flygklubb bildades i höstas – en naturlig sak eftersom det ändå finns ett flygfält här, resonerade man. Klubben har trettio medlemmar, och fler står i kö för att få vara med. På kort tid har klubben skaffat två Piper Cub, hangar, flyglärare och mekaniker. Kom sedan inte och säg att norrlänningar är tröga.

SFF:s civilregister: Nordmalings flygklubb köpte två Cubar: SE-AWK 16 november och SE-AWL 16 december 1946. Den första såldes till Örnflyg i Örnsköldsvik 1948. Den andra var i dålig kondition och var inte luftvärdig i drygt ett år från augusti 1947. År 1952 gick luftvärdigheten ut igen. Den såldes 1954. Även Pohlstrands och Bjärestigs Cub SE-AWD anges ha disponerats av Nordmalings flygklubb.

Rolf Broberg: Pohlstrands och Bjärestigs SE-AWD disponerades troligen bara av klubben under sommaren 1947 när ägarna själva jobbade där som mekaniker. Den var säkert mycket välkommen eftersom klubbens SE-AWL var i dålig kondition och många ville lära sig flyga. Pohlstrands och Bjärestigs Cub känns igen på en bred rand längs sidan, medan flygklubbens egna Cubar var enfärgade. Nordmalings flygfält hade varit ett militärt flygfält under kriget, krigsflygfält nr 19.

 

Ordförande i Nordmalings flygklubb är bilhandlaren och bensinstationsföreståndaren Sven Nordenfors. Han tillbakavisar uppfattningen att man måste vara kapitalist för att kunna ägna sig åt motorflyg. Våra klubbmedlemmar är bilmekaniker, chaufförer, bagare, måleriarbetare, handelsbiträden, kontorister och sågverksarbetare. Högst två av dem tjänar mer än 5000 kr per år. Trots det tar klubben hela 300 kr i inträdesavgift. Som jämförelse tar Härnösands flygklubb bara 5 kr.

Nordfors_o_Svensson

Klubbordföranden Sven Nordenfors t.v, i samtal med fanjunkare Svensson, F 21,
som är på tillfälligt besök.
Foto i tidningen Flyg 1947:14 sid 9

Nordfors

Bilhandlaren och bensinstationsföreståndaren
Sven Nordenfors.
Foto i tidningen Flyg 1947:14 sid 9

Nu pågår en flygskola med Stig Holmgren från Norrköping som flyglärare. De som satsat 300 kr för att få vara med i klubben vill naturligtvis också lära sig flyga, så snart har väl Nordmaling minst 30 certifikatinnehavare. Redan nu har skolan 18 elever, varav 6 från Örnsköldsvik.

Stig_Holmgren

Flygläraren Stig Holmgren från Norrköping. Foto i tidningen Flyg 1947:14 sid 8

 

Rolf Broberg: Stig Holmgren hade gått Flygreservskola 1941 och var nu en av tre välutbildade flygstyrmän på Nordisk Aerotjänst 1947. Han var också den man som hade levererat den nya Stinson SE-BCK till Aero-Frabh i Örebro den 21 mars 1947.

Rolf Broberg: Stig Holmgren syntes på Gustavsvik med Nordmalings Cub SE-AWL kring månadsskiftet februari-mars 1947 enligt flygtrafikjournalerna. Det var skolflyg till och från mellansvenska orter.

 

För att få teorilektioner har eleverna fått resa ända till Vännäs. Där finns en flygkunnig yrkeslärare vid verkstadsskolan. Det blir en tripp på 10 mil varje gång. Fyra elever är nu klara för att ta sitt certifikat.

Ingvar_josephson

Elev och klubbens sekreterare Ingvar Josephson.
Foto i tidningen Flyg 1947:14 sid 9

 

Så småningom går vi förmodligen samman några stycken som har certifikat och köper ett flygplan, tror Sven Nordenfors.

Bil – nej tack, jag flyger billigare!

Reportern talade med flygmekaniker Curt Bjärestig i Nordmaling som sa att han absolut inte vill ha någon bil. Det är för dyrt. "Jag flyger i stället, det är mycket billigare". Han har tillsammans med sin flygmekanikerkollega Sten Pohlstrand skaffat en Cub för 5 850 kr. Flyga kunde de inte, men de fick tag på en flyglärare som tog 10 kr i timmen. Efter 25 timmars flygning hade de sina A-certifikat. Med bensin, hangarhyra och lite annat blev det 600 kr. Det är visserligen fyra eller femhundra mer än för ett bilkörkort, men det öppnar också andra möjligheter.

Pohlstrand_o_Bjarestig

Sten Pohlstrand t.v. och Curt Bjärestig vid sin Cub.
Foto i tidningen Flyg 1947:14 sid 9

Rolf Broberg: Pohlstrand och Bjärestig gick Aero-Frabhs flygskola i Örebro hösten 1946. Sten Pohlstrand kallas i artikeln felaktigt Sven eller Sten Pohlstam. Kurt Bjärestigs förnamn anges i artikeln som Curt. Han stavar vanligen Kurt med K. Artikeln anger att de köpte sin Cub för 5 850 kr, vilket var Ahrenbergs vanliga försäljningspris. Men de lär ha fått Cuben som lön av Ahrenberg för att de arbetat för honom. Möjligen kan det vara jämförbart med att de först fått kontant lön och sedan köpt planet för denna summa.

 

När Curt Bjärestig i julas skulle resa från Strängnäs där han bodde då, hem till Fröseke intill Orrefors glasbruk, tog han sin Cub. Efter ett par timmar landade han på åkern intill sin faders gård. Resan kostade honom 25-30 kr. Med bil hade det tagit runt 10 timmar i höstblötan, och det hade knappast blivit billigare. Årskostnaden för Cuben blir lägre än för en bil menade han, speciellt om man kan göra en del reparationer själv. Både Pohlstrand och Bjärestig betonar det stora nöjet med att flyga.

 

Dokumentets historik:
2012-11-02Publicerad.