Bilder från GustavsvikLars Sandblom besökte Gustavsviksfältet flera gånger i början på 1960-talet. Han har tagit dessa bilder som vi nu får ta del av. Klubbens Tiger Moth SE-COL |
|||||||||||||||
Rolf Broberg: Jag kan intyga att Lars inte var den ende som lockades ut till Gustavsvik för att se Mothens livliga bogserverksamhet och halsbrytande dykningar på nära håll. Jag gjorde likadant med början 1962. Sam Bertilsson var nog den mest kände och spektakuläre Mothpiloten, men det fanns fler, exempelvis Moth-Johan och Bror-Erik Johansson. Vem som satt i sittbrunnen var inte alltid så lätt att se. Läderhuva och vindglasögon gjorde dem alla så lika. Jag har aldrig sett att Kalle Carlsson flög Mothen, men han kan ändå ha suttit i den många gånger och plirat på mig ute vid märket. Bondsättersvägen finns på en av bilderna. Fotografen har gått ett stycke åt söder förbi infarten till flygfältet. Till vänster i bild finns bantröskeln för gräsbana 27 och längre bort träddungen "Kullen" där fårskötare Nordkvist kom ut på flygfältet med sin flakbil och sina hundar när han skulle samla ihop fåren. Till höger finns det område där klubbens Cub SE-ATN dödsstörtade 1947 efter krock i luften med Austern SE-ARE, se artikel i Nerikes Allehanda. Bondsättersvägen fortsätter upp på den skogbeklädda åsen med Glomman och dåvarande Adolfsbergsskolan. När Reservflygskola III höll till på Gustavsvik 1940 var många av piloteleverna förlagda på Adolfsbergsskolan, och de bör ha kommit ner längs Bondsättersvägen varje morgon för dagens övningar, kanske i samlad marsch. En av dem var Arne Tengler. Pålsbodabanan var en smalspårig järnväg som skilde flygfältet från gamla travbanan. Vid denna tid var travbanan bara ett fält med en vägslinga som varit själva tävlingsbanan. Det kan möjligen vara den som framträder som ett mörkare ovalt spår av vegetation i det höga gräset. Fortfarande kunde man då och då se något litet godståg passera på järnvägen, men några år senare las den ner och blev till slut cykelväg. |
|||||||||||||||
ASA-Flyg i ÖrebroASA-Flyg bedrev skolflyg och satte fart på motorflygandet i Örebro runt 1960. Den unge Sven-Olov Sjöstedt fick anställning hos dem, vilket han berättar om i När jag jobbade på ASA-flyg i Örebro. |
|||||||||||||||
Örebro skylineI bakgrunden på Lars bild med Tri Pacern SE-CES ovan syns en hel del av Örebro. Flera byggnader kan identifieras. |
|||||||||||||||
Rolf Broberg:
Jag identifierar följande hus: |
|||||||||||||||
Flygfältets får |
|||||||||||||||
Rolf Broberg:
Lantbrukare Stig Nordkvists får höll gräset kort på Gustavsviksfältet och såg samtidigt till att undersidan på flygplanskroppar, stöttor och vingar fick en karakteristisk beläggning. Det var intressant att se det perfekta samarbetet mellan Stig och hans två vallhundar när de samlade ihop de utspridda fåren så att de hölls ur vägen för flygtrafiken. En av dessa vallhundar syns i bilden, stående i slänten vid vägen.
|
|||||||||||||||
Gästande plan |
|||||||||||||||
Rolf Broberg: De fyra bilderna ovan måste vara tagna vid samma tillfälle. Många detaljer i bilderna "bevisar" det. Cessnan kan påstås vara SE-CTL eftersom dess stjärt med denna registrering syns på första Aztec-bilden. Cessnan SE-CXE har en till stor del dold registrering. Det skulle kunna stå SE-CXL, vilket också är en Cessna 172. Men bilderna på dessa plan i SFF:s civilregister visar att bara SE-CXE hade denna speciella målning. SE-CXL hade samma typ av målning som SE-CTL. På första Aztec-bilden syns flygklubbens bygglokal ovanför och bakom planets bortre motor. Det är nog den bästa bilden på bygglokalen som vi fått hittills. Där gjordes reparationsarbeten på segelplan, och där förvarades också några av segelplanen vintertid, isärtagna och vilande i vadderade stöd för kropp och vingar. Övervåningen i högdelen kallades Hilton. Där fanns två små övernattningsrum i mycket enkel sommarstugestandard. Pontus Götell har berättat för mig att Dan Andersson och Olle Ringstrand utnyttjade Hilton när de var i Örebro. I bakgrunden på Aztec-bilderna anas en Cub vid hangarens sidovägg och två personer i samtal. Planet verkar ha någon sorts skyddande överdrag på vingar och fena. Vems plan kan det vara? Hade Arne Tengler sådana skydd på sin lillcub SE-ATO på den tiden? Jan-Peter Möllerberg: Ja, jag har för mig att Tengler hade överdrag på sin Cub SE-ATO ibland. När jag tänker efter blir jag rätt säker på det. Jag kan också tänka mig att gubben till vänster är Arne Tengler själv, med tanke på hans hållning. |
|||||||||||||||
Rolf Broberg:
Bokstaven T i registreringen SE-CMT är halvt skymd, men på sidrodret står faktiskt tillverkningsnummer 27, vilket säkerställer identiteten.
|
|||||||||||||||
Helikopterbesök |
|||||||||||||||
|