Mer om Arvid Gullberg

Personalia

Boken Vem är vem inom handel och industri? årgång 1944-1945 skriver på sid 182:

Arvid Gustav Gullberg, född 31 aug 1888 i Mariestad. Gift med Ingrid Carlstein.
Verksam i charkuteribranschen sedan 1903, bl.a. i broderns firma Seth Gullberg i Mariestad.
Etablerade egen firma Arvid Gullbergs Livsmedel i Örebro 1914.

Släktforkaren som har family.olofpark.com skriver följande om Arvid Gullberg (besökt jan 2016):

Arvid Gustaf Gullberg. Född 1888 i Mariestad. Död 1961 i Örebro Nikolai. Gift med
Ingrid Maria Elisabeth Carlstein. Född 1887 i Tidavad (R län). Död 1967 i Örebro Nikolai.

Gullbergs certifikat

Olle Emilsson var en flyghistoriker i Örebro. I hans förteckning över tidiga personligheter i Örebro Läns Automobil- och Flygklubb (ÖLAK) som vi fått via Lars E Lundin 2004 anges att fabrikör Arvid Gullberg tog sitt A-cert 1937. Listan över klubbens tidiga motorflygare upptog följande personer:

Enligt Carl Flormans bok Svenskt flyg och dess män sid 588 ordnade klubben en flygskola på hösten 1938 som leddes av flyglärare R Ossbahr. Där tog fem elever privatflygcert och två förlängde tidigare cert. Detta verkar misstänkt likt Olle Emilssons lista, fast då borde de ha fått sina cert 1938 eller 1939. Boken nämner även en tidigare flygskola (ca 1936-37) med Albin Ahrenberg som lärare, men avsikten med den var mer att popularisera flyget än att föra eleverna till cert.

Det är förstås inte säkert att Gullberg skolade i Örebro. Både han och hans vänner i denna lista kan ha utbildat sig i Norrköping, Stockholm eller liknande och sedan kanske blivit pådrivande för flygutbildningar på hemmaplan.

Henric Månsson 2004 (flyglärare i Aero-Frabh 1946): Yngve Ligner och Arvid Gullberg var mina första elever. De hade cert sedan före kriget, men förnyade dem.

I flygtrafikjournalerna för 1947 ser vi att Gullberg flyger klubbens Cub SE-ATE sju gånger och den olycksaliga SE-ATN en gång. Han flyger in sig på Aero-Frabhs Hornet Moth i maj och flyger sedan det planet några gånger. Totalt 16 flygningar är noterade på honom. I september 1949 går Gullberg i Rolf von Bahrs autogiroflygskola och flyger in sig på autogiro.

Gullbergs befattningar i flygklubben

Vi har klubbens verksamhetsberättelser för åren 1947,48,49,   51,   53,54,55,56,57,   60.
Uppgifter om samfällda styrelsen har vi dessutom från 1936,37.
Vi kan alltså bara ange vilka befattningar Arvid Gullberg haft just dessa år. Han var:

• Vice kassör i samfällda styrelsen alla år till sin död.

• Styrelsemedlem i bilsektionen före, och kanske även under kriget.

• Ledamot i nämnden för AB Ahrenbergsflygs vandringspris under alla efterkrigsåren.

• Medlem i motorflygsektionen 1947, kanske även tidigare, och därefter
   ordförande i motorflygsektionen från 1948 till sin död.

• Suppleant för motorflygsektionens representant i samfällda styrelsen 1948-51 (52?).

Om Gullbergs chark

Flera personer har som barn tagit stort intryck av det spektakulära rinnande vattnet över skyltfönstren som charkuteributiker hade på den tiden. Stig Johansson i Häggen, Claës Hagenfeldt och Inge Ericsson har alla kommenterat det och minns därför också tydligare var det fanns charkbutiker i stan. Däremot är det inte säkert att alla tillhörde Gullberg. Hans butiker hette "Gullbergs livsmedel". Han hade också en charkfabrik mitt i stan.

Claës Hagenfeldt 2011: Jag jobbade på 1950-talet som springpojke på Albert Svenssons speceributik. Det låg mycket nära Nya konditoriet. Gullbergs charkuteributik låg i samma kvarter. Jag minns att det rann vatten utefter hans skyltfönster, säkert för kylningens skull.

Göran Gullberg 2011 (släkt med Arvid Gullberg): Arvid Gullberg hade en charkfabrik på gården vid Engelbrektsgatan 16-18. Den upptog högra och bortre sidan av gården, och till vänster hade han kyllager. Hans bostad var ovanför vänstra sidan av porten från gatan sett, där det idag finns en cykelaffär. Denna affär var då Albert Svenssons specerier. Han hade även fem livsmedelsaffärer:

• Engelbrektsgatan 16, t.h. om porten.

• Engelbrektsgatan 10, precis ovanför korsningen med Kungsgatan.

• Änggatan 28.

• Karlslundsgatan någonstans.

• Storgatan i Centralpalatset, nära Olaigatan.

Butiken närmast hitom porten var på 1950-talet Albert Svensson Specerier. I lägenheten ovanför den bodde Arvid Gullberg och butiken bortom porten var då hans livsmedelsaffär. Dessutom hade han en livsmedelsaffär i hörnet på det höga huset längre bort i bilden. Den affären syns på en bild från 1955, se andra bilden nedan.

På karnevalsbilden ser man oxhuvudet som fanns i Gullbergs logotyp. Det kunde uppenbarligen vändas åt höger eller vänster beroende på sammanhang. Affären låg mitt på Centralpalatsets sida mot Storgatan, i ett valv som är högre än de intilliggande, som är inramat av två stuprännor och som ligger rakt under ett burspråk som går en våning längre ner på fasaden än alla andra. Därför är den dåvarande affärens läge lätt att bestämma även irl eller på foton med låg upplösning.

Det finns några fler intressanta bilder på Örebro stadsarkivs bildarkiv från detta affärsläge:
• PS-138-D-0114 är från samma karneval. Här ser man både Gullbergs och några grannaffärer.
• BTB-007 visar bara grannaffärer, men lite av Gullbergs skylt syns. Knappast senare än ca 1960.
• BB-P-0019 En tidig bild där Centralpalatset syns bra, men säkert innan Gullbergs kom dit.
Man kan söka i bildarkivet på dessa bildnummer för att få fram bilderna.

Autogirohangar

Fanns det en speciell autogirohangar under en tid på Gustavsvik? Två oberoende källor nämner det, medan andra förblir undrande och tycker att de borde ha sett den om den fanns. Vi vill mycket gärna ha fler upplysningar i denna fråga.

Göran Gullberg 2011: Arvid byggde en egen hangar på södra sidan av fältet, inte alltför långt från terminalområdet. Där hade han sin autogiro. Fast när? Det vet jag inte.

Sven-Olov Sjöstedt 2016: Jag har för mig att det fanns en hangar för autogiron (eller autogirorna?) i södra kanten av fältet någon gång mot slutet av 1950-talet. Just nu ser jag för mitt inre en bild av ett falurött skjul med framväggen högre än bakväggen och alltså bakåtsluttande plåttak. Bredden för en, möjligen två autogiros framför skogskanten i söder. Om detta är riktigt eller endast en "önskesyn" kan jag inte säga. Jag ser också för mitt inre öga hur en autogiro startar från södra gränsen i riktning nordväst mot kaféet där jag tar en fika med wienerbröd.