Texten i sökbar form

och övande kurvteknik över och omedelbart intill fältet. Slutligen är den svenska startapparaten i flygvapnets regi, övad sedan många år, kapabel att få upp segelflygarna lika snabbt – minst – som med vinschstart.

Den här gången hade flygvapnet ställt 9 flygplan Sk-12 plus förare och mekaniker och annan personal till förfogande för starttjänsten. Den skötte sig prima. Det inträffade knappast någon gång att någon av de tävlande inte fick starta vid den tidpunkt han själv ville. Detta är ganska bra när man betänker att det gäller 29 stycken tävlingssugna segelflygare, som kanske allihop så gott som på en gång får för sig att nu är det lagom att ge sig i väg.

Ett par gånger kunde det ha blivit kritiskt. Det var bl.a. andra tävlingsdagen, när "vädret liksom kom på en gång" och alla ville i väg. Då startade förste man kl 10:48 – det var dansken Jensen – och siste man 11:39 – svensken Persson – vilket betyder att alla 29 var i luften inom 51 minuter och det i stort sett på den tid var och en själv valt. Sedan var ingen skeptisk längre.

[Bild: Överst: Adolf Jahr, som är mycket "segelflygintresserad", besökte Örebro under VM och skrattar här tillsammans med organisationskommitténs ordförande, Brommachefen Bertil Florman (i mitten) samt tävlingssekreteraren och chefsinstruktören för det svenska segelflyget hos KSAK, Bengt C:son Bergman.]

[Bild: Till höger: Finske nationsledaren Lennart Poppius tar en gemytlig arm-i-arm-promenad med jurymannen generalmajor Paul R. af Uhr.]

[Bild: Nedan: Kapten Olle Carlsson med sin skara av guider-kontrollanter, färdiga för utryckning.]