Övriga personer

Sven Erik Alm, född 2 juni 1919 i Göteborg, död 15 februari 2010, var en svensk militär och den förste svenske mästaren i segelflyg. Efter flygutbildning vid Ljungbyhed tjänstgjorde han vid F 6 i Karlsborg 1942–1949. Där medverkade han aktivt i segelflygverksamheten, och han vann individuella klassen i det första officiella svenska mästerskapet i segelflyg som hölls på Ålleberg 1945. Vid SM 1947 blev han trea. I båda tävlingarna flög han DFS Weihe. Hans fortsatta militära karriär beskrivs på Wikipedia. Mer ...

Han nämns i: NA: Flygdagen i Örebro • Specialfotos bilder från flygdagen i Örebro • ÖD: 19 förare anmälda till segelflygs-SM i Örebro • ÖD: Flygdagen i Örebro • ÖD: Segelflygs-SM i Örebro

Externt material: web "Sven Alm" på Wikipedia

Rolf von Bahr, född 6 februari 1912 och död 1988, kallas ibland för mr Autogiro. Han var pilot på Sveriges första autogiro SE-ADU som bröderna Diedens AB Autogiro skaffade och baserade i Karlslund strax utanför Örebro. Deras bolag blev kortvarigt, men von Bahr tog över och fortsatte på egen hand med rundflygning på många orter i Sverige, bl.a. återkommande vinterflygning med Storlien som bas.

Under kriget flög han sina egna autogiror för marinen och utförde bevakning, spaning efter minor, rapportering av isläget, ambulansflygningar och transport av proviant till infrusna fartyg. Efter kriget återupptog han rundflygandet, men sålde sina autogiror till Örebro flygklubb 1949 för att övergå till helikopter i sitt redan 1945 bildade AB Helikopterflyg. I samband med försäljningen höll han en autogirokurs för några av flygklubbens medlemmar.

Rolf von Bahr har haft autogirorna SE-ADU, AEA, AFI, AKW, AZA och AZB, alla av märket Cierva, tillika alla som funnits i Sverige. Han hade desutom en ej luftvärdig reservdelsmaskin som registreringen SE-AFZ var reserverad för.

Han nämns i: NA: von Bahr på äventyr i Jämtland • NA: von Bahr flyger proviant till Blåhammaren • Flygdagen i Örebro 1945 • Tidslinjer Örebro autogiror 1947-1962 • När jag var mek-praktikant på Gustavsvik • NA: Klubben köper autogiror av von Bahr • NA: Klubben har fått sin tredje autogiro • ÖK: Flygklubben har köpt autogiror • ÖD: Flygklubben har köpt autogiror • ÖD: Autogiroflygskolan i Örebro • Flygdagen på Gustavsvik 13 maj 1956 • NA: Gullberg säljer sin autogiro sid 1 | sid 7 • von Bahrs minnesord efter Arvid Gullberg

Externt material: web Wikipedia om Rolf von Bahr • web Tekniska museets pdf "Flygfarkoster" sid 7-8 • web Giorgos minns von Bahr på Rotary Wing Forum • web Nordic Rotors: Bilder på några av von Bahrs autogiror • web Avrosys om von Bahr och Autogiro Cierva C 30A • web Youtube-video med Rolf von Bahr som ambulansflyger i fjällen

Fanjunkare Bengt C:son Bergman föddes 1910 i Eksjö och tog anställning vid flygvapnet 1933. Han var flyglärare vid Ljungbyhed och provflygare vid Försökscentralen på Malmslätt.

År 1942 började han segelflyga. Vid det inofficiella SM 1943 blev han och Bengt Olow etta i lagtävlingen. Vid inofficiella SM 1944 slog han nytt svenskt höjdrekord. Han efterträdde löjtnant J Gideon "Gidde" Karlsson som chefsinstruktör för segelflyget på Ålleberg i början av 1946. Vid segelflygs-SM i Örebro 1947 var Bergman en av de ansvariga både för tävlingarna och för den efterföljande flygdagen. Mer ...

Han nämns i: Från segelflygs-SM i Örebro • Flygtrafikjournalerna 1947 • Specialfotos bilder från flygdagen i Örebro • ÖD: Helikopter startar från järnvägsvagn • ÖD: 19 förare anmälda till segelflygs-SM i Örebro • ÖD: Inför flygdagen i Örebro • ÖD: Segelflygs-SM i Örebro

Erik Olof Branäs hade tidigare efternamnet Johansson. Han berättade för Rolf Broberg 2004 att han under de sista krigsåren var haveriutredare och åkte omkring och inspekterade amerikanska, engelska och tyska plan som nödlandat i Sverige. Han segelflög på Ålleberg 1945-1946 och efterträdde Figge Bergman som tekniskt ansvarig förvaltare där (troligen 1946). År 1947 flyttade han till Huskvarna och var pilot på Huskvarna Vapenfabriks Norseman. Sedan tog han jobb på AB Karlskoga-Flyg som målbogserade över Bofors skjutfält. Han byggde en Cub SE-AWP av reservdelar som han köpt av Figge Bergman 1948. År 1950 flyttade han till Örebro och jobbade på Ford. Han fortsatte att flyga några år men slutade sedan.

Han nämns i: Tidslinjer Jönköping 1945-1960 • Hans Åman berättar • Tidslinjer Karlskoga 1945-1960 • Branäs byggansökan för SE-AWP • Interims-luftvärdighet för SE-AWP

Gunnar Hermansson (1924-1991) gick Flygreservskola 1944 med grundläggande flygslagsutbildning på F 13. Han flög J 22. Den 19 sep 1945 räddade han sig med fallskärm vid en kollision med en annan J 22. Han var flygförare i Norrlandsflyg åtminstone under senare delen av 1947. År 1948 hade han bostadsadress Ekebacka utanför Helås, 6 km väst om Vara. Senare tjänstgjorde han som motorflyglärare i många år i Gävlebygdens flygklubb. Mer ...

Han nämns i: Norrlandsflygs förteckning över lönefordringar vid likvidationen

Yngve Lindgren föddes 1922 och har varit slöjdlärare, segelflygare, motorflygare och reparatör av segelflygplan. På Ålleberg arbetade han i reparationsverkstaden 1944–1952 där han blev dess chef. Han var föreståndare för reparationsservicen vid Segelflyg-VM 1950 i Örebro, och var med svenska laget som reparatör på VM i Spanien 1952. År 2012 berättade P4 Skaraborg om honom som Sveriges äldsta segelflygare. Han är aktiv i Segelflygets veteransällskap (2015).

Han nämns i: Yngve Lindgrens segelflygdagbok 1942-1962 • Yngve Lindgrens bilder från Ålleberg • Yngve Lindgrens bilder från VM på Gustavsvik • Yngve Norrvi: Segelflyg-VM 1950 sid 8

Tage Löf föddes 1922, gick med i Stockholms Segelflygklubb 1939 och började segelflyga 1940. Sedan vidareutbildade han sig till segelflyginstruktör. Efter att ha deltagit i SM-lagtävling för Grunau Baby i Örebro 1945 och 1946 vann han som första civilist SM 1949. Tävlingen gick i Örebro och då erövrade han samtidigt sitt guld-C. Han har också deltagit i VM i Örebro 1950, i Spanien 1952 och i England 1954. När han slutade flyga hade han fått ihop en flygtid på 2380 timmar. Mer ...

Han nämns i: Om VM i Segelflyg i Örebro 1950 • Radio, fyr och pejl på Gustavsvik • Bakgrund: Radio, fyr och pejl på Gustavsvik

Externt material: tidn Cumulus nr 2, 2011 där Tage berättar på sid 5-7. • web Intervju med Tage Löf där Anders Jallai frågar om den försvunna DC-3:an 1952

Yngve Norrvi levde 1908-1999. Han blev flygjournalist på Teknik för alla 1941, informationschef på KSAK 1943, journalist på tidningen Flyg 1946, skolchef för segelflyget på Ålleberg 1947-1949. Senare gick han till tidningarna Looping och Flygrevyn. Han har skrivit många böcker om flyg, bl.a. På tysta vingar (1946), VM i segelflyg 1950 (1951) och 60 år i uppvinden (1983).

För oss har VM-boken speciell betydelse, då den utförligt beskriver Gustavsviks kanske största händelse genom tiderna. Mer ...

Han nämns i: Åke Ahlstrands bilder från Gustavsvik 1947 • Flygtrafikjournaler 1947 • ÖD: Segelflygs-SM i Örebro • ÖK: Flygdagen i Örebro • Arne Tengler vid Fisk-Flyg • Yngve Lindgrens segelflygdagbok sid 36 • Radio, fyr och pejl på Gustavsvik, bakgrund • Yngve Norrvis bok "VM i segelflyg 1950"

Externt material: web Wikipedia om Yngve Norrvi

Per-Axel "Pelle" Persson (1922-2010) var mest känd som en skicklig segelflygare. Motorflygutbildad 1940 på F 5 Ljungbyhed, därefter placerad på F 10 Bulltofta där han flög Gloster Gladiator och J 20. På F 10 började han också segelflyga samt utbilda andra i segelflyg. Efter kriget blev han flyglärare på F 5 Ljungbyhed och stannade där ända till 1972. Han fortsatte parallellt med segelflygandet. År 1947 slog han världsrekord i höjd med 8 800 m och vann samtidigt det årets SM som gick i Örebro. År 1948 vann han segelflyg-VM i Schweiz. Han blev tvåa i VM både 1958 och 1968, bägge gångerna i Polen. Han flyttade till F 10 Ängelholm 1972 och pensionerades 1982. Mer ...

Han nämns i: ÖK: Världsrekord av Persson under SM • ÖD: Sammandrag om SM 3-12 juli • ÖK: SM samlar landets elitflygare • NA: Lyckad första SM-dag • NA: Två civilister bäst i årets SM • Segelflyg-VM 1950 • NA: Persson åter förbi Silesmo i SM

Externt material: tidn Svensk Flyghistorisk Tidskrift 2016 nr 2, sid 11-12, en artikel om Per-Axel Persson av Sven Stridsberg (med rättelse av dödsår i SFT nr 3) • web Tionde flygflottiljen 70 år sid 12: "En realistisk övning" av Per-Axel Persson

Olle Tidblom föddes den 16 juni 1919. Han var en av de första medlemmarna i Norrköpings Modell- och Segelflygklubb och 1937 Sveriges första A-diplomtagare. C-diplom 1938. Motorcert A1 1938 och A2 (får ta passagerare) 1939. Värnpliktig mekaniker i flygvapnet 1940. Målbogserade 1941 i Norrköpings Automobil- och Flygklubb. Byggledare och segelflyginstruktör 1941 resp. 1942. Heltidsanställd stationschef vid Linköpings fk 1943. Var en av de sju eleverna vid Sveriges första civila flyginstruktörskurs den 22 okt – 1 dec 1946 på Bulltofta i Ostermans regi. Utsågs till flygchef/trafikflygare i Östgötaflyg i mars 1949. Tidningsflög 1949, oftast Stockholm-Norrköping-Linköping. Ersattes som flygchef i Östgötaflyg av Arne Kjellström 1950. Flyglärare i Stockholms fk 1950. Tidningsflygare i Airtaco 1952. Jordbruksflyg 1953 med puderflyg men även malmletning och engagemang i uppbyggnaden av Arméns artillerieldledningsflyg. Därefter åtskilliga repövningar som artilleriflygare 1955-1965. Ostermans 1960-1963 med malmletning samt en del taxi- och fraktflygningar. Rikets Allmänna Kartverk 1963 där han lär ha flugit i nästan 20 år. (Allt hämtat ur LFK:s bok "Mot vidare horisonter")

Han nämns i: Hans Åmans bilder: FIK-kurs på Bulltofta • NA: Jordbruksflyg på visit i Örebro

Externt material: bok LFK: Mot vidare horisonter. Allmänflyg under 50 år i Linköpings Flygklubb 1933-1983 berättar om Olle Tidblom i kapitel 8, samt även i kapitel 18 om Östgötaflyg.

Tage C J Wahrgren gick flygvapnets flygskola 1924 och blev fältflygare. Åren kring 1930 ägde han en Albatros och två Avro 504K som han använde för rundflygningar och uppvisningar med fallskärmshopparen Arnold Waldau. Han har haft adresser på många ställen, såsom Löberöd, Jönköping, Halmstad, Stockholm och Gällivare/Malmberget. Vid 1930-talets slut var han flyglärare i Jönköping och Halmstad. Han var med i uppvisningen vid Gustavsviks invigning 1939 där han vann en tävling i nedkastning av nödhjälpspaket. Mer ...

Han nämns i: NA: Haveri i Halmstad • ÖK: Flygdagen i Örebro (sp 3, 4) • Kjell Lindberg: Bilder från Fisk-Flyg

Externt material: bok "Flyghistoria i Halmstad" av Sven-Erik Jönsson (ISBN 91-7810-681-8)

Hans Åman, 1920–2012, var född i Borås, gick flygreservskola 1942 och tog silvervinge nr R313, utbildade sig till motorflyglärare 1946, var flyglärare, trafikflygare och tf flygchef i Smålandsflyg 1947, flygchef i Göta-Flyg och flyglärare i Forslund Aviation och i Hjo flygklubb 1948, trafikflygare i Karlskoga-Flyg 1949–1951, deltid i Värmlandsflyg 1950–1951, skolchef i Karlstad från 1953, deltid som instruktör och rundflygare i Aerobolaget i Borås från 1951, hade All-Flyg Emilson och Åman i Karlskoga 1958 – 1960, var flyglärare i Karlskoga i många år och skolchef för första motorflygskolan i Örebro flygklubb 1963.

Parallellt med flygandet hade Hans tjänst som mätningstekniker på stadsingenjörskontoret, 1944–1947 i Borås och från 1949 i Karlskoga till sin pensionering.

Han nämns i: Hans Åmans bilder • Hans Åman berättar • Tenglers bilder från AB Norrlandsflyg 1946-47 • Tidslinjer Borås 1945-1960 • Tidslinjer Jönköping 1945-1960 • Tidslinjer Karlskoga 1945-1960 • Per-Åke Jonssons Gustavsviksminnen

Externt material: Borås fk: Klubben genom tiderna • Minnen kring flyghaveriet med Sk 11 Tiger Moth i Tengene den 6 maj 1943